Den 5/2 2011 föddes lilla Linnea med ett akut kejsarsnitt. SKÅL!   Och grattis till Mor och dotter!

Det som inte var bra, är att hon då föddes två månader för tidigt. Hon ligger i kuvös men slipper slangar nu och kan vara ute lite mer.

Min dotter har haft 7 helvetiska månader som varit graviditet. Det har varit foglossning, aptitlöshet, mycket kräkningar, mycket förstorad njure.

Och den njuren var så stor, att de var tvungna att sätta in en kateter DIREKT i njuren genom ryggen!

Fan vad ont!

Men dom var tvungna att ta bort den efter några dagar, för min dotter hade fått ont av den med. *suck*

Den lilla verkar växa så det knakar och livsvilja finns allt i henne! Hon tillhör ju denna släkten!   

Jag har inte fått se henne än. Inte ens på foto. Jag bor ju 40 mil därifrån. Men jag har förstått att jag står sist på listan.    Det är bara att gilla läget.

Varför, undrar ni kanske. Jaaa, det är och förblir en familjehemlighet, det.

Min son är stolt som en tupp för att han blivit Morbror, kan ni tro! Och han kommer att bli en mycket bra sådan till Linnea-knodden.

Jag pratade med min dotter häromdagen. Jag är EMOT att köpa rosa kläder. Det får hon säkert så mycket av annars. Nä, jag ska leta efter häftiga färger och häftiga plagg. Det blir efter min plånbok, men det kan ju vara bra plagg ändå!

Och så ska jag köpa ett par ytte-pytte-små inneskor till henne! Hmm...ja, det lär väl mest likna sockiplast fast i bättre utförande.

Linnea har ju faktiskt inte lärt sig att gå än!

Jag tror att hon kommer att vara mycket tidig i sin utveckling.....OCH rätt envis! Familjedrag från vår danska sida.

Och den är vi stolta över!

Hon har mycket hår, hörde jag. Bra med en värmande kalufs just nu. Det är ju kallt som fan!

Linnea får inte komma hem förrän tidigast den dagen hon skulle varit född egentligen. Bra att dom håller koll.

Och min dotter är så stolt, så stolt, så! Det gillar jag!

Så jag önskar min dotter och dotterdotter lycka till, stort grattis, kramar och envishet! Hehehe.

Undrar vem av dom som "vinner" i framtiden? För min dotters envishet går inte heller av för hackor, inte.

Ja, som sagt, ingen bild kan jag visa...ni får inbilla er en bebis på ca 1600 gram och ca 45 cm lång.

SÅ jäkla skönt att allt gick bra! Jag har varit SÅ orolig för på min dotters vägnar, vad gäller hennes hälsa.

Den är MYCKET bättre nu, kan jag meddela!

Puss på er, dotter och dotterdotter!   

Tjingeling!