Nu har jag varit sjuk så länge, att jag inte minns hur det är att "bara" ha artrit.

De senaste 2 veckorna har varit hemska!

Men jag var hos min reumatolog förra måndagen. Akut, för jag hade en så himmelens smärta!

Då gav han mig ytterligare ett Norspan-plåster på 5 mikrogram/timme. Så nu har jag ett på 10 mikrogram/timme och ett på 5 mikrogram/timme. Och så tar jag Citodon 2 st x 2 ggr/dag. Citodon omvandlas ju i kroppen.

INTE att man blir yr och "fluffig" i huvudet av plåstrena. Nej, inte jag i alla fall. Men jag märker att smärtan minskat betydligt! När jag bara har plåstrena, så elimineras smärtan med cirka 55-70%. Och tar jag Citodon till, så elimineras smärtan med ca 75-85%.

Och det går att leva med! För då kan jag vara uppe hela dagarna och göra rätt mycket ändå.

Jag har själv delat upp i grupper. Det är följande:

* Värk = Molande värk som mest är irriterande. Som t ex tånagelont eller småsår efter att man skurit sig på ett papper.

* Ont = Då är man snäppet högre än värk. Då haltar man t ex, för att det gör så ont i tånageln.

* Smärta = Då har man sån smärta att man ofta skriker eller gråter. Ofta ligger man också och intar smärtstillande medel. Det är det jävligaste tillståndet på min "skala"!

Så man kan väl säga att jag nu har ont-smärta i kroppen.

Jo, jag måste säga, att det är inte lönt att försöka att överdosera Norspan-plåstren! Detta för att man inte alls får en kick av det. Utan man känner bara i kroppen att det har blivit bättre där! Ingen yrsel eller nåt sånt.

Jag har dock blivit illamående av det. Och så har jag haft "morfin-klåda" av det också. Men det avhjälpte jag med annan medicin, som jag inte heller får några biverkningar av.

Så nu, när jag inte har sån stor smärta, orkar jag tänka på framtiden och ser den väl rätt ljus. Bara den förbannade snön ville börja smälta, så man kunde få lite vårkänslor!!

Ena dagen tror man att våren är på väg och den andra får man 15 minusgrader mitt i nyllet när man går ut!

Men som jag sagt innan - DET ÄR BARA ATT GILLA LÄGET - och göra det bästa av allt!

Kan rekommendera morbid humor mot smärta, förresten! Det hjälper långt!

Tjingeling!

Nu har den jävla artriten förbaske mig tagit sin boning i min kropp ordentligt!

Det är så pass illa, att min kära Reumatolog också går bet. Och när HAN gör det, är det illa!

Artriten har satt sig i båda armarna och vidare ner i händer och fingrarna. Och inte stannar den där, inte! Nopp, den skulle tvunget gå ner till mina fötter och tår med.

Jag har SÅ jävla ont, att jag kan skrika rakt ut. I stil med: FAN, VAD DET GÖR OOOONT I MINA JÄVLA ARMAR!!...Eller: FÖRBANNADE SKIT! JAG KAN JU INTE GÖRA ETT JÄVLA DUGG! Osv...

Hade jag inte älskat min sambo så mycket, hade jag nog klappat till honom när han rört vid mig. Ja, jag känner att jag skulle vilja SLÅ på något för att det smärtar så intensivt! Men jag KAN ju inte slå! jag har ju inga krafter kvar till det!   

Nu har jag fått mer Norspan-plåster och mer Citodon, för att se/känna om DET kan hjälpa mig.

Jag får inte ens lov att sova för smärtan! Somnar jag och sover som ett barn, nog fan vaknar jag av armarna, händerna och fingrarna gör djävulens ont!

Jag är SÅ JÄVLA sur på min kropp!

ALDRIG har den smärtat så mycket någon gång under artritens "karriär"!

Men det är inte lönt att klaga, för det ger sig inte för det. Det är bara att gilla läget. *suck* Och hoppas på att det är den förbannade kylan häruppe, som gör så att det smärtar så förbannat!

Vi håller på att titta efter andra motorcyklar också. För jag kommer nog inte över med benet på min hoj. Jag har ju en sporthoj nu. Men vi tittar efter - först och främst - en Honda Shadow. MEN...smärtar det SÅ HÄR i armarna, när det är dags att köra MC, så kan jag inte köra.

Bara att köra bil är svårt. Måste hålla båda händerna på ratten, så att jag styr från låren. Inte heller orkar jag hålla i en telefonlur så länge utan att det ska börja jävlas! Det är headset som gäller vid samtal som varar längre än 5 minuter. Därför blir det inte mycket ringande eller svarande från min sida just nu.

Ja, fy för fan vad kroppen kan smärta!

DOCK...så måste jag ändå gå ner i vikt. *aaaarrrghhh*...så jag tutar i mig Citodon och väntar en dryg timma. Sen går jag ner och går på mitt promenadband mellan 1x30 min och 2x30 min.

Det är min sambo som får dra fram det till mig. Och sen måste han också hjälpa mig att tvätta håret, för det kan jag inte heller själv nu mer!

Hur jag mår efter promenerandet?

Jo...JÄVLIG smärta i fötterna och mycket svullna händer. Men jag går ner i vikt. Är ju ändå sjukpensionär, så tid har jag allt att vara liggande.

Nu för tiden gör jag bara det jag känner för. Har slopat - efter många om och men - alla "måsten". Jag orkar inte med dom längre.

I och med att jag slopat "måstena", så mår jag MYCKET bättre psykiskt! Det är svårt, men det går. PROVA, VETJA! 

Ja, det förutsätter förstås också att man har en förstående man/kvinna. Min sambo är HELT UNDERBAR!   

Han förstår, även om jag försöker att inte visa hur besvärligt jag har det just nu. Han "läser" av mig, så jag behöver inte berätta. Ja, egentligen behöver jag inte heller förställa mig, som jag gör. Men jag FÖRSÖKER att visa upp att jag mår bättre, även om jag inte gör det. Men inte bedrar det min sambos hökögon, inte!

När jag ska sova kan jag ha följande på mig:

* Pyjamas med långa ärmar och ben.

* Mjukis-strumpor.Tror dom kallas Chinelle-strumpor.

* Vantar i samma material som strumporna.

* Ett vanligt täcke.

* En tjock fleecefilt.

* Ett tjockt duntäcke.

Omkring mig i sängen, har jag två små kuddar som stöder mig när jag ligger. Och så har jag en tempurkudde och en vanlig kudde. Den vanliga har jag bara när jag läser. jag läser tills det smärtar som fan i armarna. Då är det dags att krypa lååångt ner under bolsterna! MED öronproppar, förstås. För min älskade snarkar! Och så har jag en sovmask på mig. För jag hatar ljus när jag ska sova. Min sambo läser längre än mig. Ja, för att han KAN det, förstås!

Nä, nu kommer min Darling snart hem. Så då blir det kaffe och lite småprat om dagen som gått.

Just nu sitter jag här, med en fleecedress, dubbla tröjor och min fotlånga fleecemorgonrock. Och så mina fluffiga innetofflor.

Och vet Du vad?

JAG HAR EN JÄVLA SMÄRTA och fryser som fan!

Jaaa...*suck*...det är bara att gilla läget, eller vad säger Du?

Tips emottages tacksamt!

Tjingeling!

Den 5/2 2011 föddes lilla Linnea med ett akut kejsarsnitt. SKÅL!   Och grattis till Mor och dotter!

Det som inte var bra, är att hon då föddes två månader för tidigt. Hon ligger i kuvös men slipper slangar nu och kan vara ute lite mer.

Min dotter har haft 7 helvetiska månader som varit graviditet. Det har varit foglossning, aptitlöshet, mycket kräkningar, mycket förstorad njure.

Och den njuren var så stor, att de var tvungna att sätta in en kateter DIREKT i njuren genom ryggen!

Fan vad ont!

Men dom var tvungna att ta bort den efter några dagar, för min dotter hade fått ont av den med. *suck*

Den lilla verkar växa så det knakar och livsvilja finns allt i henne! Hon tillhör ju denna släkten!   

Jag har inte fått se henne än. Inte ens på foto. Jag bor ju 40 mil därifrån. Men jag har förstått att jag står sist på listan.    Det är bara att gilla läget.

Varför, undrar ni kanske. Jaaa, det är och förblir en familjehemlighet, det.

Min son är stolt som en tupp för att han blivit Morbror, kan ni tro! Och han kommer att bli en mycket bra sådan till Linnea-knodden.

Jag pratade med min dotter häromdagen. Jag är EMOT att köpa rosa kläder. Det får hon säkert så mycket av annars. Nä, jag ska leta efter häftiga färger och häftiga plagg. Det blir efter min plånbok, men det kan ju vara bra plagg ändå!

Och så ska jag köpa ett par ytte-pytte-små inneskor till henne! Hmm...ja, det lär väl mest likna sockiplast fast i bättre utförande.

Linnea har ju faktiskt inte lärt sig att gå än!

Jag tror att hon kommer att vara mycket tidig i sin utveckling.....OCH rätt envis! Familjedrag från vår danska sida.

Och den är vi stolta över!

Hon har mycket hår, hörde jag. Bra med en värmande kalufs just nu. Det är ju kallt som fan!

Linnea får inte komma hem förrän tidigast den dagen hon skulle varit född egentligen. Bra att dom håller koll.

Och min dotter är så stolt, så stolt, så! Det gillar jag!

Så jag önskar min dotter och dotterdotter lycka till, stort grattis, kramar och envishet! Hehehe.

Undrar vem av dom som "vinner" i framtiden? För min dotters envishet går inte heller av för hackor, inte.

Ja, som sagt, ingen bild kan jag visa...ni får inbilla er en bebis på ca 1600 gram och ca 45 cm lång.

SÅ jäkla skönt att allt gick bra! Jag har varit SÅ orolig för på min dotters vägnar, vad gäller hennes hälsa.

Den är MYCKET bättre nu, kan jag meddela!

Puss på er, dotter och dotterdotter!   

Tjingeling!

Tidigare har jag berättat om en ragdoll-kattunge, som jag tänkte döpa till Bamse. Bamse för att det är en hane och blir stor när han är kastrerad.

Men jag har ombestämt mig om namnet. Jag kände att det inte var rätt namn på en katt. Det hör mer hemma på de lurviga hundarna med blå tunga.

Så en kväll när vi satt och tittade på TV - en film - var det någon där som kallade på "Elliott".

Jaa, sa jag, där har vi det! Vår hane ska heta Elliott - SIR Elliott. Men kallas för Elliott.

I dag ringde Veroniqa, Ragdoll-uppfödaren och berättade att hon som ville ha en hane från henne, hade redan skaffat sig en annan hane!

OJ, vad jag blev glad! Det är och känns som om man ska få hem en liten igen.

Titta in på Veroniqas katt-hemsida. Den är mycket bra gjord och många små missar att följa från liten till stor.

Hemsidan är: S* Vallhovstassens Ragdoll

Jag har inte kunnat sova i natt. så kl 5,45 gick jag ner i källaren och gick på promenadbandet i 2 timmar. Sen en härlig dusch och i pyjamasen igen.

Och vidare ner i sängen. Det var gött!

Jo, bilder på Elliott kommer när Veroniqa har tagit foto.

Tjingeling!

Nu finns det inga fler ursäkter för att inte ta en promenad!

Vi köpte ett promenadband förrförra veckan. Och jag har promenerat varje dag utom igår, för då hade jag ont i ryggen och låg hela dagen.

De första gångerna körde jag på halva farten. Det finns 8 lägen och jag hade 4. Det var tufft och jag orkade knappt det sista. Det stannar automatiskt efter 30 minuter.

Idag hade jag farten på 3,5 och promenerade 3 x 30 minuter i sträck! Svettig, men inte trött.

Det var en härlig känsla!

I morgon ska jag försöka med 4 x 30 minuter på 3,5 i fart.

I och med att det kändes så bra när jag tränade, så blev det annan mat också.

Väldigt fettfritt.

jag gjorde en gryta som jag kallar för...

YLVAS FIGURGRYTA.

Följande hade jag i den:

4 portioner Snabbris

Kokte riset först

1 Stor burk Sweet & Sour-sås

1 Liten burk med majskorn

1 Burk med Kidneybönor (glöm inte att skölja dem innan användning!)

1 paket kalkonskivor (rätt stort - kanske 20-30 skivor), som jag skurit i bitar

Jag hällde i ingredienserna som jag skrivit upp dom.

Låt det puttra i ca 10-15 minuter och sen är det klart. Det är faktiskt snabbmat!

Om du tycker att det börjar verka lite torrt, så häll i en mugg vatten. Det gjorde jag. Inga andra kryddor behövs!

Och det blir mellan 2-4 portioner av det. Grytan ätes med god aptit och GOTT samvete!

Inte nog med det - den blir färggrann, så ögat tycker också om den.

Med andra ord, så har jag börjat - åter en gång - att försöka att viktreducera min kropp.

Och som många vet, kan det vara ett HELVETE med motivation och gottesug.

Mot gottesuget har jag Jucier som jag dricker istället. Det är en blandning av apelsiner, äpplen och morötter. Och så har jag även Grapefruktjuice till hands. Det hjälper!

Jag har hällt upp på småflaskor och ställt både uppe och nere, så drickan är nära till hands.

När tuggbegäret faller på, så har jag en hel HÖG med bananer att ta av!

Prova får Ni se!

Tjingeling!

Jag skulle vara på röntgen kl 10.15 först. Så jag hade några timmar framför mig, eftersom jag stigit upp samtidigt som min sambo, kl 6.

Och så fick inte äta något. Jag var SÅ sugen på banan!

I kaffet fick jag inte heller ha min mjölk. *suck* Det smakade för jävligt utan! Det smakade säkert som gammal fotsvett.

Så kom jag till sjukhuset.

Det stod i mina papper att det skulle ta ca 1 timma för undersökningen. Det trodde jag knappt.

Och så trodde jag att jag skulle få DRICKA kontrastvätskan! Inte då!

Det blev på med sjukhuskläder. Lägga sig på röntgenbänken. Vända ändan till sköterskan.

Och så stack hon en pip i röva på mig! *ouch!*

Så talade hon om att hon skulle spruta in vätskan och blåsa in luft.

Jaja, det var bara att hänga med. När hon gjorde båda sakerna, så kändes det som att man blev fisnödig!

När all vätskan var inne, skulle jag rulla runt som en vals, vippas upp och ner, för att vätskan skulle fastna i alla vrår i tjocktarmen. Vig är man ju inte. Så det blev lite pustigt.

Till slut skulle vätskan UT igen - samma väg ner i påsen!

Det funkade visst inte så bra. För min tarm är visst rätt snirklig. Så jag fick vända mig ett klockslag till och vippas upp och ner.

DÄR trodde jag att det var färdigt!

Icke då!

Nu skulle bilderna börja tas! Ett himmelens vridande och vändande och böjande och vippande tills dom var nöjda.

Jag kunde knappt resa mig, för jag var yr i mössan.

*Pust* Nu fick jag gå på dass. Inte mycket hände. Tittade på klockan. Jodå, det hade tagit lite mer än en timma i alla fall.

Så åkte jag hem.

Det första jag gjorde, var att ta mig en kopp kaffe MED mjölk! Oooh, så gott!

Men jag var rätt trött i mössan.

Så jag fick lägga mig och vil-sova ett tag.

Jag fick direktiven att dricka mycket, annars skulle jag bli hård i magen. Men det var lätt. Hade massor med liter juice hemma.

Det blev en tidig kväll den kvällen.

Tjingeling!

Då var det laxeringsdags! Detta för att jag ska tjocktarmsröntgas i morgon (måndag).

Den första dosen skulle jag ta mellan 6-8 på morgonen. Men jag var redan vaken vid 5.

Så jag gjorde som där stod; drick 2 glas klar dryck innan du tar laxermedlet. Klar dryck innebar också juice utan fruktkött.

Sedan blandade jag en av laxerflaskorna i ett halvt glas vatten. Drack. FY FAN VAD DET SMAKADE SKIT!!

Snabbt under kranen med glaset och drack som fanken. Puuh, en dos gjord.

Sedan var det bara att vänta på resultat.

När en timma hade gått trodde jag inte att det verkade på mig.

Men efter TVÅ timmar satte det igång! JÖSSES, vad jag fick sitta på dass. Men det varade bara i ca 3 timmar, sen blev det lugnt i magen igen.

På kvällen var det dags för nästa dos kl 17. Men då hade jag radat upp vattenglas på diskbänken. Så jag halsade först två glas vatten och sen laxermedlet. Snabb som en vessla drack jag ytterligare tre glas vatten!

Och efter ca två timmar var det dags igen. Den dagen var jag nog mer på dass än någon annanstans.

Jag skulle också dricka MINST tre liter vätska utöver allt annat. Då valde jag juice. Den dagen drack jag 5 ½ liter juice!

Torr i munnen blev man så tungan klibbade. Det var för att laxermedlet tog allt vatten från kroppen.

Men på natten kunde jag sova. Kände mig lätt och behaglig över att inte ha något i magen. Och jag var inte hungrig en enda gång under hela dagen!

Jag dricker fortfarande mycket juice.

Skriver mer om dag 2 senare. Så titta gärna in här! Du är välkommen!

Tjingeling!

Igår, nyårsafton, orkade jag inte sitta uppe och vänta på tolvslaget eller raketer. Jag var SÅ trött!

Men trots att jag sov vid tolvslaget, blev det ett nytt år.

Undrar vilka prövningar detta året bjuder på?

Två saker vet jag redan;

Jag ska bli Mormor runt den 6:e april.

Och vi ska få hem en katt - en ragdoll - också i april någon gång.

Vi ska försöka sälja våra motorcyklar och köpa andra.

Men just nu är det bara snö, snö och snö överallt! Vi fick en rejäl dos igår kväll och natt.

Ja och sen ska man väl försöka att gå ner lite i vikt....hrrrmmm....

Det gör jag nog när jag får hjälp av Livsstilsmottagningen. Dom hör av sig efter alla helgerna.

Jag är mycket trött i kolan i dag. Sovit en stund och kunde knappt vakna. Men jag var kissnödig!

Ska bli skönt att få lägga sig i loppelådan med pyjamas på, myssockar, täcke, fleecefilt och duntäcke. Fryser? Näää, inte när jag har allt det på mig!   

Tack för idag!

Tjingeling!